Hanna Fahl skriver på dn.se om nya varianter av gamla sagor i artikeln Sagolika klassiker hittar nya roller i populärkulturen (2011-12-02). Det Fahl främst tar upp är gamla sagor som har gjorts om till filmer som ska passa den moderna publiken och dess behov. Fahl skriver om flera nya serier och filmer som är baserade på gamla sagor och deras varelser. Hennes exempel är Grimm, Once upon a time och Red riding hood där samtliga har släppts nyligen och är baserade på sagor.

Anledningen till att det filmatiseras så mycket sagor just nu är för att många följer fantastiken och flera böcker har gjorts om till filmsuccéer som Harry Potter- och Twilight-serierna. Fantastiken har dominerat det senaste decenniet och vi har grävt oss ned allt djupare i äventyren mellan ont och gott, enligt Fahl.

Adam Gidwitz har sagt att vår fascination av sagor beror att vi söker magi i en magibefriad värld, ett av våra mest grundläggande behov. Anna Arnman film- och konstvetare samt lektor på Linnéuniversitetet hållermed Gidwitz, Arnman har forskat om fantastisk skräckestetik och påstår att agor handlar om hur vi ser på världen och vår samtid just nu. Arnman menar också att vi i oroliga tider söker oss till det mer traditionella och trygga i vuxenfiktioner som Downtown Abbey och Lark Rise to Candleford. Man vill återvända till det enkla, till det man kommer från.

Enligt Fahl söker vi oss alltså i tider med ekonomiska kriser och miljökatastrofer till eskapismen. Trots det läser vi inte våra barns sagoböcker och bibliotekens köer till bröderna Grimms sagor är näst intill obefintliga. Vi tittar istället på filmatiserade versioner av dessa sagor som utspelar sig i modern tid och är ofta väldigt olika de original som vi läste eller blev lästa för när vi var barn. Allt som oftast utspelar sig dessa serier och filmer i ett modernt samhälle som Fahls exempel Grimm som handlar om bröderna Grimms olika varelser kombinerat med brott i vardagliga miljöer.

Fahl skriver om Nene Ormes roman Udda verklighet som ett exempel på fenomenet urban fantasy, sagor som har förändrats och utspelat i nutid. Ormes påstår att sagor som skrivs om inte alls är konstigt och att det inte är något fel att de görs om gång på gång. Hon anser att det är helt naturligt du man anpassar sagor till målgrupp samt till hur samhället ser ut under en viss tidpunkt.

Enligt Adam Horowitz, skaparenen till Once upon a time, så är Snövit sagornas kärnpunkt och det är ingen slump att man har återskapat sagan otroligt många gånger och karaktären är som ”inskriven i vårt DNA”. Arnman förstärker detta genom att säga att anledningen till att sagan är så populär är dels det tydligheten i att det står mellan den onda drottningen mot den goda flickan men också det med dvärgarna. Dvärgarna är det som gör sagan speciell och vår facination av dem kommer nog aldrig upphöra.

Det skrivs att en av anledningarna till att sagor görs om så flitigt just nu är på grund av filmbolagen som ser ett säkert kort där vi känner igen protagonisten och därför lockas till filmen. Man ser alltså en relativt riskfri affärsidé och alla filmbolag kan se detta och därför skapas det ännu fler olika filmatiseringar av sagor. Ormes tror däremot inte på att vi lockas till fantastiken i otrygga tider. Hon säger att man då lockas lika mycket till en polisfilm där du redan vet vad som kommer hända om det är trygghet man söker efter.

Håller ni med om det? Dras vi till just fantastiken eller är det av någon annan anledning som fantastiken är så trendig nu? Är det därför de utspelar sig i ett modernt samhälle? För att ge oss en annan verklighet som vi ändå känner igen och som man kan känna anknytning till.