sagoritiden

~ berättelser i vår tid

Författare: Emmeli

Historien bakom Rudolf

Nu när det återigen lider mot jul börjar renen med en röd mule dyka upp runt oss igen. Vi kan pynta våra hem med honom, ha honom på tröjan eller till och med klä ut bilen till honom. Dessutom har han en helt egen sång. Namnet på denna populära ren är Rudolf och det är få som inte känner till berättelsen om honom – hur han till en början är utstött på grund av sin röda mule, men sedan får upprättelse när tomten ber honom lysa vägen för släden.

Något som kanske är mindre känt är Rudolfs bakgrund. Hans skapare, Robert L. May, hade växt upp i ett sekulärt judiskt hem och gift sig med en judisk kvinna, men tackade inte nej när hans chef bad honom att skriva en julsaga för företaget att dela ut. När Rudolf med röda mulen gavs ut julen 1939 blev den en succé. May, som hade blivit änkling, gifte om sig med en katolsk kvinna. Deras barn fick en katolsk uppfostran och hade ingen aning om att deras far var jude.

I slutet av 1940-talet skrev Johnny Marks den kända julsången om Rudolf med Mays saga som utgångspunkt. Marks, som var Mays svåger, var även han sekulär jude. Varken May eller Marks skyltade med att de var judar och May verkar att rentav ha velat dölja sitt ursprung. När han dog begravdes han på en katolsk begravningsplats och man tror att han någon gång under sitt liv konverterade till katolicismen.

2088481892_33760c4cc4_b

Rudolf med röda mulen illustrerad av Richard Scarry CC BY-NC-SA

 

Kejsarens nya kläder – för barnen eller deras föräldrar?

Kejsarens nya kläder från 1837 är en av den danske författaren Hans Christian Andersens mest kända sagor. Den handlar om en kejsare som blir lurad när han ska få nya kläder uppsydda av två skräddare. Enligt skräddarna är tyget de använder osynligt för mindre begåvade personer och eftersom ingen vill bli betraktad som obegåvad låtsas alla att de ser kejsarens kläder. Den enda som vågar säga vad alla ser är ett litet barn, som ropar att kejsaren är naken. Så småningom får barnet medhåll från resten av folkmassan och avslöjar på det sättet skräddarnas bluff.

Sagans budskap är tydligt – att vi människor, i synnerhet vuxna, bryr oss för mycket om vad andra tycker om oss. Det är detta mönster som skräddarna utnyttjar när de lurar alla och som måste brytas för att bluffen ska kunna avslöjas. I Kejsarens nya kläder är det ett barn som vågar säga vad ingen vuxen vågar säga. Med andra ord gör barnet rätt medan de vuxna gör fel och det får mig att fundera över vem Andersen vill rikta budskapet till. Är det till barnen, för att få dem att inte vilja bli som de vuxna i sagan när de växer upp, eller är det i själva verket till de vuxna, för att få dem att ta efter barnet och sluta vara så rädda för att säga vad de tycker?

© 2017 sagoritiden

Tema av Anders NorenUpp ↑