Askungen är hjältinnan i en mycket känd folksaga vars handling är om en unga flicka som blir illa behandlad av sin styvmor och högfärdiga systrar. Hon tvingas arbeta som piga för dem och får göra alla de grova sysslorna som de själva inte vill göra. Askungen vinner till sist genom god moral och en liten gnutta trolldom. Folksagan har skrivits ner och gjorts om till en berättelse av bl.a. Charles Perrault och senare Bröderna Grimm. År 1950 gjorde Disney en tecknad version av Askungen och efter det har en till producerats av Disney år 2015 som heter Berättelsen om Askungen och är verklighetstrogen.

Sagan säger sig ha sitt ursprung redan under de första århundradet före Kristus i en berättelse av greken Strabo. Motivet är detsamma men flickan heter då Rhodopis och lever i Egypten. En liknade berättelse har också gjorts av kinesen Tuan Cheng-Shih från 800-talet f.Kr. Gemensamt har dessa sagor att en sko hamnar hos kungen, faraon eller kejsaren och de börjar då leta efter skon. I de äldre nordiska folksagorna är Askungen oftast en pojke och kallas för askesladden, askepotten eller askefisen. Motivet är då ofta mer komiskt och finns även i skämthistorier. Källa

Charles Perraults Askungen

Charles Perraults berättelse av Askungen från 1697 finns med i hans sagosamling, Contes de ma mére l´oye: histoires ou contes du temps passé, och sägs vara den första nedskriva sagan baserad på folksagan. Sagan handlar om protagonisten, en ung flicka, vars namn är okänt men som av sina styvsystrar blir kallad Askungen på grund av att hon lever vid spisen, där hon sitter i askan. Askungens mamma är i berättelsen avliden sedan en tid tillbaka. Hennes pappa gifter då om sig med en stolt och självbelåten kvinna som på köpet har med sig två döttrar som blir Askungens styvsystrar. Styvmoderns avundsjuka på att Askungen överglänser hennes egna döttrar gör att hon med lätt hand sätter henne i sysslor. En dag styr kungens son till med en stor bal där alla flickor i trakten blir bjuda och självklart blir styvsystrarna bjudna. Att en sådan smutsig tjej som Askungen skulle få gå på bal var inget alternativ. Dagen då systrarna åkte till balen såg Askungens fe till gudmor hennes gråta och frågade henne därpå vad som var fel. Balen, svarade Askungen och med detsamma förvandlade fen en pumpa till en präktig vagn, några råttor till hästar och kålmaskar till lakejer. Kvar var bara utstyrseln som gudmodern fixade till med sitt trollspö och vips förvandlades hennes utslitna kläder till en klänning i guld med glänsande juveler och på fötterna fick hon ett par skor av glas. Att vara hemma vid midnatt var ett krav då allt åter blev som vanligt men ty hon var den vackraste bruden på slottet och prinsen var oerhört förtjust.

Åter nästa dag åkte systrarna till slottet på bal och så gjorde även Askungen i en ännu präktigare klänning. Denna gång tappade hon sin ena glastoffel medan hon ännu hade kvar den andra. Prinsen påbörjade ett stort pådrag där han annonserade att han ville gifta sig med flickan skon tillhörde. Alla landets kvinnor fick chansen att prova glasskon. Systrarna så envisa som de var försökte tränga sig i skon utan gott resultat. Askungen så vänlig som hon var frågade om hon kunde få prova skon och häpnade alla när hon ur sin ficka tar fram den andra skon och de passar som gjutet. Systrarna faller sig ned på knä när gudmodern ännu en gång förvandlar Askungen kläder till en präktig klänning. De ber henne om förlåtelse och Askungen godtar ursäkten i byte mot att de skulle älska henne. Hon låter de till och med bo i slottet tills hon gifter bort dem med två förnäma herrar. Askungen och prinsen lever sedan lyckliga i alla sina dagar.

 Bröderna Grimms Askungen

Bröderna Grimm, som under sin tid samlade ihop gamla folksagor som de sedan skrev ner och gjorde till berättelser, har också gjort en version av Askungen. Sagan liknar Perraults version och bygger på samma motiv. Protagonisten är Askungen och även i den här tolkningen förekommer den elaka styvmodern och de elaka styvsystrarna. Askungen mamma är delaktig i början men är väldigt sjuk och avlider inom kort. Som avsked sa hon ”Kära barn, förbli from och god, så skall den gode guden alltid bistå dig, och jag skall blicka ned till dig från himlen och omsväva dig”. Askungen gick därefter varje dag till sin mors grav och grät, men hon förblev from och god. Som i Perraults saga skaffar fadern sig en ny hustru som också har två döttrar. De behandlade henne illa och hon fick gör alla deras sysslor. En dag åker fadern till marknaden för att handla. Han kommer hem med den första kvist som han på hemvägen stöter på och ger den till Askungen. Askungen planterar kvisten på hennes moders grav och grät så att tårarna bevattnade den och det tillslut blev ett träd. En vit fågel satte sig i trädet varje gång Askungen kom dit för att gråta och kastade ner precis vad hon önskade sig.

Kungen annonserar en dag att de anordnas fest på slottet för hans son och att alla landet kvinnor är bjudna. Även här ska styvsystrarna gå men Askungen får stanna hemma efter flera försök att komma med bl.a. med hjälp av sina fågelvänner som hon har god kontakt med. Askungen har i denna berättelse en god fågel som sitter i hennes mammas träd. Orden ”Hassel, rista dig och skaka dig, kasta guld och silver över mig” får fågeln att kasta ner en präktig klänning varje gång det är bal. Konungens son riktade bara blicken på Askungen och den tredje kvällen på balen tappade hon sin ena toffel. Prinsen beordrade då att den flickan sko tillhörde ska bli hans fru. Askungens styvsystrar försökte ivrigt få på sig skon och den äldsta lyckades genom att skära av sig tån. Prinsen rider då iväg med den ena systern och men duvorna i trädet bredvid Askungens mamma viskade då att det inte var rätt brud och han återvände tillbaka. I ett nytt försök skar den andra systern av sig hälen men duvorna kuttrade ännu en gång att det var fel brud. Askungen fick då ett försök och skon passade perfekt och hon och prinsen red förbi hennes mor grav och duvorna hurrade. Som straff för systrarnas elakhet hackade duvorna ut ett öga på dem vardera på Askungens bröllop.

Disneys film Askungen (1950)

Filmatiseringarna som båda gjorts av bolaget Disney grundar sig i ursprungssagorna och främst i Perraults version. Askungen från 1950 är den först producerade tecknade filmen och kom ut 1950. Protagonisten är Askungen och som i tidigare versioner är hennes mamma avliden. Hennes pappa beskrivs som en snäll karaktär som skulle gör allt för sin älskade dotter, till och med gifta om sig med en ny kvinna för att ge Askungen en kvinnlig roll i hennes uppväxt. Fadern dör sorgligt nog också i början av filmen och det lämnar Askungen kvar med hennes styvmoder och hennes två döttrar, Gabriella och Petronella.

Askungen är en väldigt söt och rar tjej som i det stora slottet bodde uppe på vinden. Hon var mycket älskad, särskild bland djuren. Alla djur tyckte om henne, speciellt två möss vid namn Guss och Jack. När det en dag kom hem ett brev som informerade om en bal på slottet blev Askungen helt till sig och hittade en gammal klänning som var hennes mammas. Den var lite omodern med det skulle hon kunna fixa till med hjälp av nål och tråd. Kvällen kom och styvmodern hade synnerligen mycket i uppgift åt stackars Askungen som inte skulle hinna gå på balen. Vad hon inte visste var att när hon med gråten i halsen kom upp på vinden hade mössen och fåglarna gjort i ordning hennes mammas gamla klänning. När Petronella och Gabriella fick syn på klänning som var gjord av deras gamla smycken blev det rasande och började riva sönder klänningen. De åkte sedan till balen utan Askungen. Kvar var Askungen med hennes en gång fina balklänning men som nu var riven i bitar.

Gråtandes springer hon ut i trädgården. Hennes fe till gudmoder förvandlar då en pumpa till en vagn, möss till hästar och en höst till lakej. ”Bibbidi-bobbidi-boo” sa Gudmodern och Askungen fick nu på sig en strålande vacker klänning med glasskor på fötterna. Hon åkte nu iväg till balen för att möta sin prins. Vid tolvslaget skulle magin ta slut och allt bli som vanligt igen. Korrekt, vid tolvslaget försvann magin och hon förblev flickan med traskläderna efter ha fått springa ifrån prinsen. På vägen tappade hon sin glassko. Glasskon användes sedan av prinsen för att hitta bruden den tillhörde som han sedan skulle gifta sig med. Varken Petronella eller Gabriella fick på sig skon utan det förblev bara Askungen kvar som av styvmodern var inlåst på sitt rum. Med hjälp av Guss och Jack lyckas hon låsa upp dörren och prova skon. Hon hade även kvar den andra skon i sin ficka och Askungen och prinsen lever lyckliga i alla sina dagar.

Disneys Berättelsen om Askungen

År 2015 kom ”Berättelsen om Askungen” ut som är producerad av Walt Disney Pictures. Vi får här se en verklighetstrogen film som skildras mellan Perraults och Bröderna Grimms version. I filmen får vi följa vackra protagonisten Ella och hennes liv som from och god. I början får vi ta en del utan Ellas uppväxt och se hur hennes föräldrar formar henne till den goda personen hon senare i filmen lyckas bli. På hennes mammas dödsbädd ber hon sin dotter att förbli snäll och att alltid ha mod. Där det finns vänlighet finns godhet och där det finns godhet finns det också en gnutta magi. En vacker flicka, en charmerande prins, en ond styvmoder, två onda styvsystrar, en halv galen och magisk gudmoder, möss, en enorm pumpa, en bal på slottet och en magisk glassko. Den klassiska askungen sagan rakt upp och ner. De har lyckats göra filmen till en charmfull familjefilm som skildrar en ung tjej liv som tjänsteflicka samtidigt som vi också får följa med prinsen ”Mr. Kit” och hans liv i kungariket innan han möter Ella.

Likheter och skillnader i de olika versionerna

En vacker flicka, en charmerande prins, en ond styvmoder, två onda styvsystrar, en halvgalen och magisk gudmoder, pratande djur, en bal på slottet och en magisk glassko, beskriver Askungen som saga. Böcker och senare filmer har gjorts av den traditionella folksagan som nu lever i alla barns sagovärldar och även i det vuxna livet. Så gott som alla vet vem Askungen är och hon lever vidare i generation från generation som en gestalt där godhet alltid besegrar ondska.

Charles Perraults tolkning av den gamla folksagan skiljer sig i vissa drag från Bröderna Grimms version. Perrault har i sin tolkning inte gjort Askungens mamma delaktig i sagan utan hon är bara ett minne i Askungen tankar, till skillnad från Grimm som gjort henne till en betydande roll för Askungen i hela filmen. Hon är bara med i början med hennes ord ”Kära barn, förbli from och god, så skall den gode guden alltid bistå dig, och jag skall blicka ned till dig från himlen och omsväva dig” som är grunden till varför Askungen förblir from och god. Här kan man också dra kopplingar till filmatiseringarna som gjorts vilken betydande roll Askungens mamma har. 1950- talets Askungen har aldrig med modern i filmen utan låter henne vara ett gott minne men i Berättelsen om Askungen från 2015 har man målat upp henne som en betydande karaktär då hon också säger till sin dotter att förbli snäll och modig vilket lägger grunden till hela filmen. Ella som hon heter tar upp det flera gånger att hon inte vill svika sin mamma och pappa utan stannar kvar hos den elaka styvmodern och hennes döttrar. Vilket då säger att filmen från 2015 har tagit inspiration från Grimms idéer i just denna synpunkt medan filmen från 1950 mer har tagit hänsyn till Perraults version.

Om man nu går tillbaka och kollar på hur Grimms och Perraults sagor skiljer varandra ser man att det som skiljer dem mest är sättet Askungen får sin präktiga klänning och kan gå på balen. Gudmodern och hennes magiska trollspö tillhör Perrault och det magiska träder vid Askunges mammas grav med duvor som kastar ner allt hon vill ha tillhör Grimms version. Det som väcker mest värdering i de olika versionerna enligt mig är dock sättet att framför budskapet på och hur olika brutala de är. Att hacka ut varsitt öga på styvsystrarna var Grimms sätt och att låta Askungen förlåta styvsystrarna för sina elakhet och sedan leva lycklig i alla sina dagar var Perraults sätt att framföra att man ska vara from och god. Det som ofta sägs är att Bröderna Grimm tog folksagor och skrev om dem till mer barnvänlig och förskönade sagor. I detta fall stämmer inte det utan i Grimms version är språket stramt och avskalat samtidigt som våld och övergrepp inte är det minsta censurerande eller nedtonade. Deras version är rå och närmast en grotesk berättelse som är så långt ifrån Disney man kan komma. Disneys version från 1950 baseras istället på Perraults förskönade saga där hon i en präktig pumpa åker till balen och sedan lyckas förlåta systrarna och modern för deras elakhet.

Askungens karaktär i de olika versionerna är liknande och formar henne till en väldigt platt och statisk person. Under tidens gång i berättelsen är hon alltid den snälla och omtänksamma flickan som genom godhet tillslut får prinsen. Det gör henne till en platt karaktär då hon inte förändras under sagans gång utan förblir densamma. Men det gör henne inte till en person utan djup eller karaktärisering utan en karaktär med samma skildring genom hela sagan på ett positivt sätt. Däremot kan man säga att styvsystrarna i Perraults version på ett sätt är två dynamiska karaktärer då de i slutet förändrar deras syn på Askungen och ber om förlåtelse. De inser hur elaka de varit mot Askungen och ber om ursäkt för deras synder. Förändring av karaktärisering kan då sägas ge upphov till en dynamisk karaktär.

I Aftonbladets artikel ”En för traditionell och trist askunge” (2015-03-12) skriven av Emma Gray Munthe, beskriver hon Disneys nya film Berättelsen om Askungen precis som rubriken lyder som en traditionell och trist askunge. Hon menar att regissören Kenneth Branagh och manusförfattaren Chris Weitz har varit för trogna och låtit sagan förbli densamma som originalet. Min undersökning kring de olika versionerna ger mig en signal om samma uppfattning. De tagit den gamla folksagan och gjort om den till en nyare version som trots nutiden utspelar sig på 50-talet. Regissören och manusförfattaren har tagit delar ur Perraults och Grimms version och stoppat in det i en ny film. De har inte lyckats skapa något helt nytt med motivet som ledning utan de har behållit den traditionella gamla sagan precis som den är. Scener som tagits från Perraults version är den snälla gudmodern som förvandlar en pumpa till en ståtlig vagn och askungens kläder till en präktig klänning. Glasskon är också tagen från hans version men i den här filmen åker hon bara till balen en gång och därefter tappar hon sin glassko. Förlåtelsen hon ger till systrarna i Perraults version är nu till styvmodern istället. Scener som är tagna från Grimms berättelse är hur de gestaltar modern till Askungen. Hon säger åt Askungen att vara god och from på sin dödsbädd och när hennes pappa sedan ska på affärsresa ber hon honom att föra med den första kvisten han på vägen ser hem till henne.

Alltså kan man genom fakta säga att filmen Berättelsen om Askungen grundar sig i både Perraults och Grimms sagor men att man valt att ta bort det groteska avslutet Grimm har. Samma med Disneys Askungen från 1950 som heller inte tagit med det hemska avslutet att framföra ett budskap på utan tagit bort det och låtit Askungen leva lycklig i alla sina dagar med prinsen. 1950- talets Disney har tagit mer inspiration från Perrault och filmen grundar sig helt i hans saga. Ändringar man gjort är att låta Askungen ha händiga fåglar som kompisar och ett par pratande möss. De pratande mössen har man tagit bort i filmen från 2015, men hon har fortfarande bra relationen med djur och musen Guss har stor betydelse. En stor skillnad de båda filmerna har som inte finns med i varken Perraults eller Grimms sagor är att Askungen har bevarat en klänning från hennes mamma som hon sedan gör om till en balklänning. Skillnaden mellan de båda filmerna i den här synpunkten är att i Askungen från 1950 gör hennes djur till kompisar i ordning klänningen medan hon arbetar men i versionen från 2015 gör hon i ordning den själv.

Avslutningsvis skulle jag med detta vilja säga att Askungen alltid kommer att vara en gestalt med stor betydelse i sagovärlden. Med dess budskap att godhet alltid besegrar ondska lever den fortfarande kvar i vår vardag. Perrault, Bröderna Grimm och Disney har var för sig gjort olika versioner då vissa grundar sig i varandra. Budskapet förekommer i varje berättelse och motivet finns kvar. Askungen förblir en platt och statisk karaktär men med hennes hjärta av guld når hon ut till publiken som tar åt sig hennes utstrålning och för den vidare.