sagoritiden

~ berättelser i vår tid

Månad: december 2016

Lucia, en dag där hopp och godhet är i fokus

Natten går tunga fjät och Sanka Lucia är två välkända sånger kopplade till högtiden Lucia den 13 december då vackra och praktfulla luciatåg anordnas. Det är en tradition som många håller kärt då Lucia kommer med sitt ljus när det är som mörkast och påminner oss om hoppet.

Lucia har sitt ursprung i folktro, legender och historisk fakta. Hon sägs vara född på Sicilien där hon blev förföljd på grund av sin kristna tro. Hon vägrade att gifta sig med mannen hon var bortlovad till på grund av att de inte delade samma tro och blev därför dömd till döden genom att brännas på bål. Elden rörde henne dock inte utan hon blev istället avrättad med ett svärd. Hon blev en martyr för sin död och det röda bandet som lucian bär är en symbol för hennes blodiga död. Hon blev också för sin tros skull ett helgon inom den kristna och katolska kyrkan.

Legenderna och detaljerna är både mer och mindre sanningsenliga och det finns många historier till varför vi firar lucia där helgonet Sankta Lucia är en av dem. I Tyskland fanns tidigt traditionen om att en flicka kläddes upp för att vara ”Christkinlein”, ett Jesusbarn med tända ljus i håret som skulle föreställa en gloria. Sverige tog efter den traditionen och en kvinna klädde sig i vitt med ljus i håret. Som sagt legenderna är många men kärnan i det hela är påminnelsen om ljuset i mörkret och om att hålla hoppet uppe. De flesta firar lucia som en fin tradition och för att påminna människor om att ta hand om varandra, det gör i alla fall jag.

Historien bakom Rudolf

Nu när det återigen lider mot jul börjar renen med en röd mule dyka upp runt oss igen. Vi kan pynta våra hem med honom, ha honom på tröjan eller till och med klä ut bilen till honom. Dessutom har han en helt egen sång. Namnet på denna populära ren är Rudolf och det är få som inte känner till berättelsen om honom – hur han till en början är utstött på grund av sin röda mule, men sedan får upprättelse när tomten ber honom lysa vägen för släden.

Något som kanske är mindre känt är Rudolfs bakgrund. Hans skapare, Robert L. May, hade växt upp i ett sekulärt judiskt hem och gift sig med en judisk kvinna, men tackade inte nej när hans chef bad honom att skriva en julsaga för företaget att dela ut. När Rudolf med röda mulen gavs ut julen 1939 blev den en succé. May, som hade blivit änkling, gifte om sig med en katolsk kvinna. Deras barn fick en katolsk uppfostran och hade ingen aning om att deras far var jude.

I slutet av 1940-talet skrev Johnny Marks den kända julsången om Rudolf med Mays saga som utgångspunkt. Marks, som var Mays svåger, var även han sekulär jude. Varken May eller Marks skyltade med att de var judar och May verkar att rentav ha velat dölja sitt ursprung. När han dog begravdes han på en katolsk begravningsplats och man tror att han någon gång under sitt liv konverterade till katolicismen.

2088481892_33760c4cc4_b

Rudolf med röda mulen illustrerad av Richard Scarry CC BY-NC-SA

 

Alla goda ting är tre

Tretalet dyker upp i många olika sammanhang och en del av er undrar kanske varför. Det första udda talet adderat med det första jämna ger talet en unik touch och dess påstådda magi uppstår. Magin är aktuell i religion, vetenskap och kultur men framför allt i sagor och berättelser. Vi ser tretalet i sagan Prins Hatt under jorden där prinsen och prinsessan får tre barn efter att tre år passerat. Vi ser det också i En Julsaga där Ebenezer Scrooge blir hemsökt av tre andar under natten. Alltså är talet väldigt ofta förekommande i sagor. Vad som inte är lika vanligt är att människor tänker på treenigheten och de tre vise männen har med tretal att göra. Det är samma med Churchills ”Blod, svett och tårar”, det är som ett oförklarligt tal för våra hjärnor. Triss i kortspel är något man strävar efter och det har en återkommande betydelse i vårt samhälle. Det är lustigt, spännande och lite mystiskt hur tretalet förekommer så ofta. Vem vet, det kanske inte bara är i sagor som tretalet har sin magi.

Förtjänar alla en andra chans?

En Julsaga av Charles Dickens handlar om en snål, sur och vresig gammal gubbe vid namnet Ebenezer Scrooge. Han blir hemsökt av tre olika andar under natten mellan julafton och juldagen som visar hur hans framtid kommer se ut om han inte visar lite kärlek och omtanke till andra människor. Redan när den första anden besöker honom vid midnatt börjar han inse vad han har missat i sina ungdomliga år. När den näst sista anden besöker honom får han en tankeställare och inser att det finns människor som har det sämre ställt men är lyckligare än vad han är. När den sista anden kommer och visar honom hans framtid så vill han ändra sitt liv och ställa allt till rätta.

Det får mig att tänka på varför han inser att han är elak när andarna kommer och varnar honom och inte innan. Är det alltid så att man inte inser hur man beter sig förrän någon annan säger det till en.

Folktro

Spöken, gengångare, troll, djävulen, näcken, vättar, häxor. Allt detta är folktro. Folktro fanns i Sverige långt innan kristendomen. Människor trodde på olika varelser som levde i naturen, så kallade väsen. Var det ett konstigt träd, sten eller något annat som inte gick att förklara berodde det på väsen. Folktro och folksagor är inte samma sak vilket många kanske tror. Sägner (folktro) är mer trovärdiga än folksagor. En saga börjar oftast med “Det var en gång…” eller “För länge sedan…”, medan det i sägner noga anges både tid och plats. Gärna även ett bevis i form av “Detta är sant för det sade min farfar och han ljuger minsann aldrig.”

Klicka för att läsa mer om folktron och dess olika väsen.

 

© 2017 sagoritiden

Tema av Anders NorenUpp ↑