sagoritiden

~ berättelser i vår tid

Månad: november 2016

Prins Hatt under jorden

Denna konstsaga har omformaterats och förädlats av många olika författare såsom Fridtjuv Berg och Åke Holmberg. Sagan handlar om en kung som får korn på några förtrollade löv och hans avsikt är att ge dem till sin yngsta dotter. Tyvärr ägs löven av Prins Hatt som har ett villkor för att han ska få löven, att den varelse kungen möter först på sin väg hem ska tillfalla prinsen. På sin väg hem brukar han möta sina djur eller dylikt men denna gång blir det hans egen dotter som flyttar över till prinsen i underjorden och gifter sig med honom. Tretalet förkommer ofta i sagan och tre år passerar samtidigt som de får tre barn. Sedan blir Prins Hatt kidnappad av en häxa och prinsessan måste rädda honom. Hur känner ni om att rollerna är ombytta? Vad tycker ni om att den klassiska historien om att prinsen räddar prinsessan ändras i denna saga? Kan man koppla något av detta till dagens samhälle?

Jean de La Fontaine

Aisopos var en slav under antikens Grekland vars fabler har inspirerat många hur man diktar en fabel. En av de författare som tog mycket inspiration från Aisopos var Jean de La Fontaine. En fransk författare som levde under 1621-1695 som skrev fram för allt versberättelser. Men vad de La Fontaine är känd för är hans fabler som hade en mystik till sig och de var inte lika rakt fram som de fabler som fanns i Aisopos fabelsamling. Han lämnade rum för olika tolkningar och vissa kunde se ett enkelt budskap som hade med en moral eller sed vilket är det typiska budskapet en fabel oftast vill förmedla. Men i La Fontaines fabler så kunde man även tolka dem som en avspegling av hur det franska samhället såg ut under denna period. Dess tolkningar tycktes cyniska och han byggde en opposition. Han är den som anses ha fulländat genren fabel och hans böcker blev en succé och han valdes sent in i den Franska akademien. På 1800-talet blev hans tolv böcker klassiker men trots den kvalitet hans böcker tydligt har blev han aldrig riktigt accepterad i sitt samhälle under sin tid. Frågan blir då varför? Var det för att folk inte klarade av att se sitt samhälle förlöjligas eller kritiserat? Kan vi fortfarande se detta i dagens samhälle?  Källa  

 

File:Jean de La Fontaine.jpg

C Public Domain

 

Skapelsemyter eller undergång?

Förr i tiden tänkte människorna mycket mer på hur jorden skapades och hur vi människor kom till. Det finns många olika skapelsemyter om hur världen skapades. Var det Gud som skapade oss eller var det flera gudar som gjorde det tillsammans som skapelsemyterna säger?

Idag upplever vi att många tänker mer på jordens undergång än skapelsen av jorden. Vi tänker mer på vad som kommer att hända med jorden och alla människorna om jorden går under och försvinner. En del känner att vi är närmare jordens undergång än jordens skapelse. Anledningen kan vara att vi känner att vi har levt så länge och att något kommer hända snart på grund av miljöförstöring och andra hot i världen. Det finns många filmer med temat jordens t ex. 2012, After Earth, Maze Runner 2. Alla sådana här filmer handlar mycket om hur och när jorden kommer att gå under och hur ska vi kunna överleva. Vad ska vi bygga för att kunna klara oss? Vi försöker ofta tänka och hitta nya platser att bo på som i rymden. Vi letar hela tiden efter nya planeter där det är beboeligt, där det finns syre och marker som man kan odla på utan att bli förgiftad av något så vi dör. Kommer det vara rymdraketerna som kommer hjälpa oss till en ny planet? Många sagor och filmer försöker förutspå om vår framtid och hur den kommer att se ut.

Nasa C Public Domain

Nasa
C Public Domain

Hans & Greta

Hans och Greta är en saga nedtecknad av de tyska bröderna Grimm. Den kom ut 1812 med originaltiteln Kinder und Hausmärchen och handlar om en skogshuggare som är obemedlad och eländig. Han blir övertalad av sin styvmor till att lämna barnen i skogen och överge dem. De hittar tillbaka genom att använda stenar de lade ut på vägen som riktlinjer till huset. De blir återigen utskickade i skogen av den fattiga mannen och denna gången använder de sig av brödsmulor. När de ska ta sig tillbaka är det inga smulor kvar eftersom de äts upp av kråkorna i skogen. Barnen driver omkring, trötta och hungriga, och hittar till slut en liten stuga. Boningen består av kakor, bröd och socker. Väl där inne befinner sig en gammal kvinna som bjuder barnen på diverse söta rätter. Kvinnan sätter sedan Hans i en bur för att gödas med avsikt att äta upp honom när han blir tillräckligt fet. Greta blir nödgad till att assistera i hemmet men när hon ska undersöka om ugnen är varm nog lurar Greta istället in häxan och ser till att hon brinner upp inne i ugnen. Greta släpper ut sin bror och de letar reda på allt av värde i stugan innan de beger sig ut på en lång vandring i skogen i hopp om att hitta tillbaka till sin pappa. När de nått sin slutdestination framgår det att styvmodern är död men pappan och barnen lever i välstånd resten av sin tid tillsammans.

Fattigdomen ledde pappan till att agera på ett sätt som inte är acceptabelt i samhället idag. På de flesta av jordens fattiga delar påträffas ofta kriminalitet och krig. Vi ser stora skillnader på hur fattigdom och armod ändrats över tid. Frågan är om fattigdom vara en bidragande faktor till att hemskheter förekommer.

Sagolika klassiker hittar nya roller i populärkulturen

Hanna Fahl skriver på dn.se om nya varianter av gamla sagor i artikeln Sagolika klassiker hittar nya roller i populärkulturen (2011-12-02). Det Fahl främst tar upp är gamla sagor som har gjorts om till filmer som ska passa den moderna publiken och dess behov. Fahl skriver om flera nya serier och filmer som är baserade på gamla sagor och deras varelser. Hennes exempel är Grimm, Once upon a time och Red riding hood där samtliga har släppts nyligen och är baserade på sagor.

Anledningen till att det filmatiseras så mycket sagor just nu är för att många följer fantastiken och flera böcker har gjorts om till filmsuccéer som Harry Potter- och Twilight-serierna. Fantastiken har dominerat det senaste decenniet och vi har grävt oss ned allt djupare i äventyren mellan ont och gott, enligt Fahl.

Adam Gidwitz har sagt att vår fascination av sagor beror att vi söker magi i en magibefriad värld, ett av våra mest grundläggande behov. Anna Arnman film- och konstvetare samt lektor på Linnéuniversitetet hållermed Gidwitz, Arnman har forskat om fantastisk skräckestetik och påstår att agor handlar om hur vi ser på världen och vår samtid just nu. Arnman menar också att vi i oroliga tider söker oss till det mer traditionella och trygga i vuxenfiktioner som Downtown Abbey och Lark Rise to Candleford. Man vill återvända till det enkla, till det man kommer från.

Enligt Fahl söker vi oss alltså i tider med ekonomiska kriser och miljökatastrofer till eskapismen. Trots det läser vi inte våra barns sagoböcker och bibliotekens köer till bröderna Grimms sagor är näst intill obefintliga. Vi tittar istället på filmatiserade versioner av dessa sagor som utspelar sig i modern tid och är ofta väldigt olika de original som vi läste eller blev lästa för när vi var barn. Allt som oftast utspelar sig dessa serier och filmer i ett modernt samhälle som Fahls exempel Grimm som handlar om bröderna Grimms olika varelser kombinerat med brott i vardagliga miljöer.

Fahl skriver om Nene Ormes roman Udda verklighet som ett exempel på fenomenet urban fantasy, sagor som har förändrats och utspelat i nutid. Ormes påstår att sagor som skrivs om inte alls är konstigt och att det inte är något fel att de görs om gång på gång. Hon anser att det är helt naturligt du man anpassar sagor till målgrupp samt till hur samhället ser ut under en viss tidpunkt.

Enligt Adam Horowitz, skaparenen till Once upon a time, så är Snövit sagornas kärnpunkt och det är ingen slump att man har återskapat sagan otroligt många gånger och karaktären är som ”inskriven i vårt DNA”. Arnman förstärker detta genom att säga att anledningen till att sagan är så populär är dels det tydligheten i att det står mellan den onda drottningen mot den goda flickan men också det med dvärgarna. Dvärgarna är det som gör sagan speciell och vår facination av dem kommer nog aldrig upphöra.

Det skrivs att en av anledningarna till att sagor görs om så flitigt just nu är på grund av filmbolagen som ser ett säkert kort där vi känner igen protagonisten och därför lockas till filmen. Man ser alltså en relativt riskfri affärsidé och alla filmbolag kan se detta och därför skapas det ännu fler olika filmatiseringar av sagor. Ormes tror däremot inte på att vi lockas till fantastiken i otrygga tider. Hon säger att man då lockas lika mycket till en polisfilm där du redan vet vad som kommer hända om det är trygghet man söker efter.

Håller ni med om det? Dras vi till just fantastiken eller är det av någon annan anledning som fantastiken är så trendig nu? Är det därför de utspelar sig i ett modernt samhälle? För att ge oss en annan verklighet som vi ändå känner igen och som man kan känna anknytning till.

Äkta kärlek

Frozen, rankad som en av de bästa animerade filmerna någonsin, är en musikal som handlar om prinsessorna Elsa och Anna vars föräldrar dör i ett skeppsbrott. Elsa blir då drottning över kungariket Arendelle men allt försvåras av att hon har okontrollerbara magiska iskrafter. En dag tappar hon kontrollen och förbannar Arendelle med en evig vinter. Elsa flyr för att skydda sig själv och andra men Anna följer efter och vägrar ge upp om sin syster trots att alla säger att hon är ond och farlig. Filmen är baserad på boken Snödrottningen av H.C. Andersen, en bok som kanske inte lika många känner till. Den handlar om barnen Gerda och Kay där Kay blir kidnappad av den onda Snödrottningen och Gerda ger sig av för att rädda honom. Även hon vägrar att ge inte upp trots att alla säger att Kay är död.

Det finns många likheter mellan boken och filmen som att i båda blir Annas/Kays frusna hjärtan räddade genom tårar av kärlek. Men mycket har de också gjort om i Disneys variant. Snödrottningen är en ond häxa som kidnappar barn medan Elsa som är snödrottning i Frozen är en sympatisk människa som är rädd för sina krafter och för att skada andra med dem. En annan sak som de har gjort om i filmen är att det är två systrar som räddar varandra istället för som i Snödrottning där det är en tjej som räddar en kille.

Jag tycker att det hade varit bra att hålla sig till boken med en tjej som räddar en kille då Disney har gjort väldigt många filmer med killar som räddar hjälplösa tjejer. Det hade passat bra in i tiden då jämställdhet är en stor fråga idag. Men samtidigt förstår jag att de är lite uttjatat med att romantisk kärlek alltid ska segra. Frozen visar att äkta kärlek inte alltid behöver komma ifrån romantiska känslor utan också kan komma ifrån kärleken till sin familj eller sina vänner. Det ger filmen ett mer unikt budskap och gör att den sticker ut från mängden.

CC0 Public Domain

CC0 Public Domain

Den dumma lilla björnen

Ingen av oss kanske kan känna igen oss i enbart en karaktär ur Nalle Puh, snarare är vi nog en blandning av några karaktärer tillsammans. Vilken eller vilka är du? Alla har de sin charm, särskilt den dag då de andra djuren försöker uppmuntra åsnan Ior, där han sitter på berget med det sipprande regnet. Han får prova på att äta Puhs håning, jobba med jordbrukey hos Kanin, flyga med Uggla och studsa med Tigger och lille Ru. Nasse har ingen uppmuntran, då säger Ior: – Jag sitter inte här på berget för att jag är ledsen, utan för att jag är lycklig! Nasse får se honom måla himlen i massa färger, molnformationer och solstrålar.

Dessa figurer tillsammans bildar en fantastisk kombination som kan underhålla både barn, ungdomar samt vuxna. Faktum är att Nalle Puh lever runt omkring oss hela tiden i dagens samhälle. Många av de inspirerande uttryck och citat som används idag har sin grund hos A.A. Milnes sagor om Nalle Puh. Som Maria Lundby Bohlin skriver på Aspbladet 2014/02/19, personer i alla åldrar kan behöva tröstas av en liten björn med en lika liten hjärna. Med det som möjligtvis är ännu viktigare, är ett betydligt större hjärta.

Kejsarens nya kläder – för barnen eller deras föräldrar?

Kejsarens nya kläder från 1837 är en av den danske författaren Hans Christian Andersens mest kända sagor. Den handlar om en kejsare som blir lurad när han ska få nya kläder uppsydda av två skräddare. Enligt skräddarna är tyget de använder osynligt för mindre begåvade personer och eftersom ingen vill bli betraktad som obegåvad låtsas alla att de ser kejsarens kläder. Den enda som vågar säga vad alla ser är ett litet barn, som ropar att kejsaren är naken. Så småningom får barnet medhåll från resten av folkmassan och avslöjar på det sättet skräddarnas bluff.

Sagans budskap är tydligt – att vi människor, i synnerhet vuxna, bryr oss för mycket om vad andra tycker om oss. Det är detta mönster som skräddarna utnyttjar när de lurar alla och som måste brytas för att bluffen ska kunna avslöjas. I Kejsarens nya kläder är det ett barn som vågar säga vad ingen vuxen vågar säga. Med andra ord gör barnet rätt medan de vuxna gör fel och det får mig att fundera över vem Andersen vill rikta budskapet till. Är det till barnen, för att få dem att inte vilja bli som de vuxna i sagan när de växer upp, eller är det i själva verket till de vuxna, för att få dem att ta efter barnet och sluta vara så rädda för att säga vad de tycker?

© 2017 sagoritiden

Tema av Anders NorenUpp ↑