sagoritiden

~ berättelser i vår tid

Månad: oktober 2016 (sida 1 av 2)

Vem är Dracula för dig?

Genom hela min uppväxt har jag haft en rädsla för Dracula. Även om jag fick det klart för mig att Dracula inte var en levande figur fanns rädslan fortfarande där. Nuförtiden finns inte den rädslan kvar men däremot har jag samma syn på Dracula. Monstret som förföljde mig i mina drömmar finns fortfarande kvar men utan att påverka mig på något sätt. Eftersom att Draculaliknande berättelser och filmer alltid kommer att finnas går det inte att undvika dem, men det betyder inte att det ska påverka mig dåligt. Jag ser Dracula som Vampyren han beskrivs vara, inte heroisk men självisk. Hur ser du på Dracula? Har Dracula påverkat dig under dina barnaår?

Olje målning av Vlad Tepes Public domain: Wiki common

Oljemålning av Vlad Tepes (Dracula)
Public Domain Wikimedia Commons

 

 

 

 

 

Skrämma barn?

Rickard Laurin
CC BY-SA 3.0

Rapuznel är en av många folksagor som samlats och skrivits ned av bröderna Grimm. Rapunzel är en av de första sagor som jag hörde som liten, hur hennes far bytte henne för en grönsak. Om hur hon blev inlåst i ett torn och hur prinsen hittade henne inlåst i tornet. Hur de blev kära vid deras första möte. Jag kommer ihåg att Gothels raseriutbrottet  efter att hon fick reda på Rapunzel och prinsens hemliga möten skrämde mig som liten. Jag minns även hur arg jag blev på Gothel när hon klippte av Rapunzels hår och skickat henne till öknen, sedan hur hon lurar upp prinsen och gör honom blind genom att putta ner honom i en törnrosbuske. Det gjorde mig arg som liten eftersom jag tyckte att Gothel gjorde fel. Jag minns hur glad jag blir i slutet då Rapunzel träffar prinsen igen och hur hennes tårar läkte prinsens ögon så han kunde se. Jag minns väldigt väl hur jag efter att ha fått höra Rapunzel så gjorde jag allt för att uppföra mig, så inte pappa skulle sälja mig för grönsaker eller något annat. Ibland används sagor för att skrämma barn till att uppföra sig. Har ni några minnen av sagor som fått er att vilja uppföra er? Eller använde era föräldrar sagor för att skrämma er till att uppföra er?

Är Du Ni med mig?

Jacob och Wilhelm Grimm, födda 1785 respektive 1786, har revolutionerat Tysklands språkforskning under 1700-talet. Även 200 år efter att deras sagor släpptes är de fortfarande aktiva och det görs nya versioner i film titt som tätt. Man kan lätt tro att deras uppväxt varit sylfidisk och trivial men tvärt emot det var den tuff och motsträvig, men kanske har det medfört entusiasm och en brinnande glöd. Förr i tiden tilltalade man varandra med Ni och Er men Bröderna Grimm blev tilltalade med du och din eftersom de inte var adelspojkar. Idag hör man aldrig benämningarna Ni och Er, bara i speciella sammanhang och till äldre eftersom de är födda under den tid då man sa på det sättet till varandra. Det var ett sätt att visa vördnad och respekt för varandra när man talade. Detta sätt att föra sig förkommer olika i olika delar av världen, är det något ställe ni tror att det förekommer oftare eller mer sällan? Varför tror ni att vi inte använder de orden idag? Har vi förlorat respekten och aktningen för andra människor eller är det en språkutveckling som fått orden att växa bort? Använder du Ni?

Sagofarbror, eller inte?

Det finns få som inte känner till H.C. Andersen och hans sagor som Prinsessan på ärten, Kejsarens nya kläder och Den fula ankungen. Men det är inte många som känner till Andersen som person eller vet något om hans liv. Hur han gick ifrån en ensam barndom med djup fattigdom till att bli en världskändis. Eller att han tidigt förlorade sin far och blev mobbad i skolan av både lärare och elever. Det påverkade hans liv, gjorde honom till en ensamvarg och inte alls den sagofarbror som han framställs som idag.

Vad tänker du på när du hör H.C Andersen? Har han någon roll i ditt liv? När jag hör H.C. Andersen tänker jag genast på barnprogrammet Sagoberättaren och den tystlåtne mannen i hatt och kavaj som ger mig en känsla av trygghet och lugn. Av de sagor jag har läst eller hört, älskar jag allihopa och jag beundrar hans sätt skriva. Hans sagor har en enkel yta men under den finns det så mycket att reflektera över och de riktar sig lika mycket till vuxna som barn. För trots att sagorna är över 150 år gamla så lever de kvar och finns överallt i samhället. Men för mig kommer Andersen alltid att vara en sagofarbror i hatt och kavaj som lämnat efter sig ett ovärderligt arv i sina sagor.

CC BY-SA 2.0 Fotograf: B.D.'s world

CC BY-SA 2.0
Fotograf: B.D.’s world

Hur förändras filmer från ursprungssagorna?

Red Riding Hood är en film från 2011 som bygger på bröderna Grimms saga Rödluvan. I filmen har de lyckats vända och vrida på allt och skapat en helt ny story som fortfarande har många kopplingar till originalet. På ett väldigt smart och skickligt sätt får de in detaljerna som gör att kopplingarna kan dras. Ett exempel är den röda luvan/kappan som Valerie bär. Hon har också en väldigt nära relation med sin farmor. Just farmorn spelar ganska stor roll i filmen trots att hon knappt är med. Det är av henne Valerie får kappan, går med mat till och delar den klassiska scenen där hon frågar varför farmor har så stora ögon, öron och mun. I slutet av filmen skär Valerie och Peter upp varulven och fyller honom med stenar som också är något de tagit med från ursprungsberättelsen.
Hur tycker ni att filmer förändras från ursprungssagorna? Förändras de till något bättre, sämre, kusligare, barnvänligare? Tycker ni att det är lätt att dra kopplingar till originalet eller försvinner de helt?

Vad är ett barn?

Walt Disneys Tillbaka till landet ingenstans utspelar sig under 2:a världskriget. Wendys dotter Jane är ute med sin hund när krigslarmet går. Hon och hunden behöver genast ta sig hem och akta sig för strålkastarljusen från krigsplanen. Hennes mamma och bror gömmer sig i en bunker, dit kommer även Jane och hunden.

Jane är ett barn som fick växa upp väldigt fort. Detta beror dels på löftet hon gav sin pappa innan han åkte ut i kriget, hon ska ta hand om sin mamma och bror. Peter Pan och De vilda pojkarna blir i det läget någon som lär henne vara barn, njuta av livet, tro på sagor och bara ha kul.

Idag är det många barn som behöver växa upp snabbt, många på grund av krig. Finns också de som tvingas bli vuxna då de kanske inte har en förälder som är kapabel till att ta hand om en. Det är dock svårt att säga vad det är att vara barn. Enligt Walt Disney, P.J. Hogan och Spielbergs versioner av Peter Pan är att vara barn att ha kul, leva ganska laglöst, sagor och att inte ha några ansvar eller måsten. Vad tycker du det innebär att vara barn?

Bundesarchiv, Bild 146-1994-041-07 / Unknown / CC-BY-SA 3.0

Rätt väg ?

En krabba sade till hennes son: ‘’Varför går du så ensidigt min son? Det är mycket mer passande att gå rakt fram’’ Den unga krabban svarade: ‘’Mycket sant kära mor och om du skulle kunna visa mig den raka vägen, så lovar jag att gå den’’ Modern försökte i onödan och gav med sig utan invändningar till sonens förebråelse. Detta är fabeln om Krabban och hans moder  och efter att läst den här fabeln så väcks vissa frågor för mig. Vad menas  med den raka vägen? Är den raka vägen genom livet den rätta vägen genom livet? Är det bara menat att krabbans moder förspråkar att hennes son skulle gå rakt fram men sedan märkte hon att hon också gick sidleds? Har fabeln ett djupare budskap?  Hur kan man koppla detta till novellen Resan till Indien och texten Herkules ?  

Vicktor Vizu: CC-BY-SA-3.0.

Foto: Vicktor Vizu (CC-BY-SA-3.0.)

 

Snövit – från då till nu

 

Det är när bröderna Grimm skriver ner sin version av Snövit som den blir en konstsaga istället för en folksaga som den varit innan. Efter det förändrades inte Snövit speciellt mycket förrän Disney blev intresserade av sagan. Men Disney gillade inte att den var så hemsk och rå utan ville göra om sagan till en mycket snällare och mjukare version. Den kunde på så sätt bli mer barntillåten eftersom deras publik och inriktning var främst mot barn. Disney förskönade sagan så den istället gick ut på att drottningen som var en ond häxa och Snövits styvmor, ville att en jägare skulle döda Snövit och komma tillbaka med Snövits hjärta som bevis på att hon var död. Men jägaren kunde inte döda Snövit och ljuger för drottningen att han dödat henne. Snövit rymmer in i skogen där hon träffar de sju små dvärgarna. Men drottningen förstår med hjälp av sin magiska spegel att Snövit fortfarande lever eftersom “Snövit vackrast på jorden är” och hon ger sig ut på jakt för att hitta henne. Drottningen förvandlar sig till en gammal gumma och lurar Snövit att äta ett förgiftat äpple som gör att Snövit hamnar i en djup sömn. De sju små dvärgarna tror att Snövit är död så de lägger henne i en glaskista. En prins får syn på Snövit där hon ligger i kistan och tycker hon är jättevacker, så han ger henne en kyss på munnen och det bryter Snövits förtrollning så hon vaknar. Sagan slutar med att Snövit och prinsen lever lyckliga i alla sina dagar.

Den Snövit man pratar om på 2000-talet har samma ursprung och liknar den saga som skrevs av bröderna Grimm bara det att man tagit bort de hemska delarna och förskönat sagan istället. Men själva handlingen i sagan är densamma i alla versioner.  

Förakt mot kärlek?

I H.C. Andersens saga Den elake gossen skjuter guden Amor kärlekspilar på folk för att sprida kärlek, ändå blir han föraktad av många. Varför? Genom historien har inte alla typer av kärlek varit lika accepterade som de är idag. Förr t.ex. fanns det inte på kartan att uttrycka sin homosexualitet, medan det idag finns prideparader med tusentals deltagare. Synen på kärlek har förändrats genom tiderna och det kanske kan ge ett dugligt svar på varför Amor blir föraktad av så många.

Även i dagens samhälle förekommer förakt mot kärlek av olika slag. Kärlek är ett brett ämne med många aspekter och behöver inte bara betyda förälskelse mellan två personer utan kan också vara sådant som vänskap, omtänksamhet osv. Jag tror att förakt mot kärlek har genom alla tider berott på rädslor. Rädslor så som att inte passa in, rädslor för det som är nytt och främmande, rädslor för utanförskap, och jag tror att det är rädslorna som leder till lögner, oro, hat, rasism och krig.

Skönheten och odjuret

Skönheten och odjuret är en klassisk folksaga från 1700-talet som har skrivit ner och gjorts om till berättelser, teater och film. Den modernaste filmversionen av Skönheten och odjuret är gjord av Walt Disney, 1991. Folksagan har sedan dess inte gjorts om till en nyare version i filmväg och det fick mig att undra varför. Om det skulle komma ut en version 2017 av Skönheten och odjuret, hur tror ni att Odjuret kommer att skildras?

CC0 Public Domain

CC0 Public Domain

Äldre inlägg

© 2017 sagoritiden

Tema av Anders NorenUpp ↑