sagoritiden

~ berättelser i vår tid

En saga är…

PIRO4D, Pixabay
CC0 Public Domain

Efter en termins arbete har det blivit dags att svara på vår inledande frågeställning: Vad är egentligen en saga? Enligt oss är det en övernaturlig berättelse som utspelar sig förr i tiden och som innehåller ett budskap. Oftast i form av lärdomar om moral som inriktar sig till både vuxna och barn. Men det som verkligen gör sagan till en saga är nostalgin. De är traditionella och finns överallt så alla blir påverkade av dem. Sagorna har inspirerat oss allihop som barn och när vi blivit vuxna använder vi dem som förebilder. De har en stor betydelse för oss. Det är därför barn- och sagoböcker som skrivs nya idag inte alls räknas in i sagogenren på samma sätt som de klassiska. De nya känns som kopior.

I vårt samhälle idag spelar sagor en stor roll. Det märks genom att massvis med klassiska sagor görs om till moderna böcker, filmer eller serier. Vi har ett behov av att återuppleva våra barndomssagor, men varför? Vi tror att det beror på läget i världen just nu. Mycket ondska och smärta vilket gör att vi hamnar i situationer vi inte är vana vid. Vi vet inte hur vi ska reagera eller hur vi kan hjälpa. Därför vill vi ha hjälp av sagorna och deras visdom. Hur man ska välja mellan gott och ont eller hur man hittar den rätta vägen. Sagorna gör så vi kan lära känna oss själva och genom att göra om dem lite avspeglar de dagens samhällsproblem och ifrågasätter våra tankesätt.

Så en saga är nostalgi och något vi kan vända oss till när vi behöver hjälp. Även om de är hundra år gamla så gäller fortfarande samma moral. Och just nu är vi i ett stor behov av moral. De nya sagorna kommer aldrig att kunna ersätta våra kära klassiker som vi hela tiden för vidare från förälder till barn. På så sätt kommer alltid sagorna leva i tiden.

Lucia, en dag där hopp och godhet är i fokus

Natten går tunga fjät och Sanka Lucia är två välkända sånger kopplade till högtiden Lucia den 13 december då vackra och praktfulla luciatåg anordnas. Det är en tradition som många håller kärt då Lucia kommer med sitt ljus när det är som mörkast och påminner oss om hoppet.

Lucia har sitt ursprung i folktro, legender och historisk fakta. Hon sägs vara född på Sicilien där hon blev förföljd på grund av sin kristna tro. Hon vägrade att gifta sig med mannen hon var bortlovad till på grund av att de inte delade samma tro och blev därför dömd till döden genom att brännas på bål. Elden rörde henne dock inte utan hon blev istället avrättad med ett svärd. Hon blev en martyr för sin död och det röda bandet som lucian bär är en symbol för hennes blodiga död. Hon blev också för sin tros skull ett helgon inom den kristna och katolska kyrkan.

Legenderna och detaljerna är både mer och mindre sanningsenliga och det finns många historier till varför vi firar lucia där helgonet Sankta Lucia är en av dem. I Tyskland fanns tidigt traditionen om att en flicka kläddes upp för att vara ”Christkinlein”, ett Jesusbarn med tända ljus i håret som skulle föreställa en gloria. Sverige tog efter den traditionen och en kvinna klädde sig i vitt med ljus i håret. Som sagt legenderna är många men kärnan i det hela är påminnelsen om ljuset i mörkret och om att hålla hoppet uppe. De flesta firar lucia som en fin tradition och för att påminna människor om att ta hand om varandra, det gör i alla fall jag.

Historien bakom Rudolf

Nu när det återigen lider mot jul börjar renen med en röd mule dyka upp runt oss igen. Vi kan pynta våra hem med honom, ha honom på tröjan eller till och med klä ut bilen till honom. Dessutom har han en helt egen sång. Namnet på denna populära ren är Rudolf och det är få som inte känner till berättelsen om honom – hur han till en början är utstött på grund av sin röda mule, men sedan får upprättelse när tomten ber honom lysa vägen för släden.

Något som kanske är mindre känt är Rudolfs bakgrund. Hans skapare, Robert L. May, hade växt upp i ett sekulärt judiskt hem och gift sig med en judisk kvinna, men tackade inte nej när hans chef bad honom att skriva en julsaga för företaget att dela ut. När Rudolf med röda mulen gavs ut julen 1939 blev den en succé. May, som hade blivit änkling, gifte om sig med en katolsk kvinna. Deras barn fick en katolsk uppfostran och hade ingen aning om att deras far var jude.

I slutet av 1940-talet skrev Johnny Marks den kända julsången om Rudolf med Mays saga som utgångspunkt. Marks, som var Mays svåger, var även han sekulär jude. Varken May eller Marks skyltade med att de var judar och May verkar att rentav ha velat dölja sitt ursprung. När han dog begravdes han på en katolsk begravningsplats och man tror att han någon gång under sitt liv konverterade till katolicismen.

2088481892_33760c4cc4_b

Rudolf med röda mulen illustrerad av Richard Scarry CC BY-NC-SA

 

Alla goda ting är tre

Tretalet dyker upp i många olika sammanhang och en del av er undrar kanske varför. Det första udda talet adderat med det första jämna ger talet en unik touch och dess påstådda magi uppstår. Magin är aktuell i religion, vetenskap och kultur men framför allt i sagor och berättelser. Vi ser tretalet i sagan Prins Hatt under jorden där prinsen och prinsessan får tre barn efter att tre år passerat. Vi ser det också i En Julsaga där Ebenezer Scrooge blir hemsökt av tre andar under natten. Alltså är talet väldigt ofta förekommande i sagor. Vad som inte är lika vanligt är att människor tänker på treenigheten och de tre vise männen har med tretal att göra. Det är samma med Churchills ”Blod, svett och tårar”, det är som ett oförklarligt tal för våra hjärnor. Triss i kortspel är något man strävar efter och det har en återkommande betydelse i vårt samhälle. Det är lustigt, spännande och lite mystiskt hur tretalet förekommer så ofta. Vem vet, det kanske inte bara är i sagor som tretalet har sin magi.

Förtjänar alla en andra chans?

En Julsaga av Charles Dickens handlar om en snål, sur och vresig gammal gubbe vid namnet Ebenezer Scrooge. Han blir hemsökt av tre olika andar under natten mellan julafton och juldagen som visar hur hans framtid kommer se ut om han inte visar lite kärlek och omtanke till andra människor. Redan när den första anden besöker honom vid midnatt börjar han inse vad han har missat i sina ungdomliga år. När den näst sista anden besöker honom får han en tankeställare och inser att det finns människor som har det sämre ställt men är lyckligare än vad han är. När den sista anden kommer och visar honom hans framtid så vill han ändra sitt liv och ställa allt till rätta.

Det får mig att tänka på varför han inser att han är elak när andarna kommer och varnar honom och inte innan. Är det alltid så att man inte inser hur man beter sig förrän någon annan säger det till en.

Folktro

Spöken, gengångare, troll, djävulen, näcken, vättar, häxor. Allt detta är folktro. Folktro fanns i Sverige långt innan kristendomen. Människor trodde på olika varelser som levde i naturen, så kallade väsen. Var det ett konstigt träd, sten eller något annat som inte gick att förklara berodde det på väsen. Folktro och folksagor är inte samma sak vilket många kanske tror. Sägner (folktro) är mer trovärdiga än folksagor. En saga börjar oftast med “Det var en gång…” eller “För länge sedan…”, medan det i sägner noga anges både tid och plats. Gärna även ett bevis i form av “Detta är sant för det sade min farfar och han ljuger minsann aldrig.”

Klicka för att läsa mer om folktron och dess olika väsen.

 

Prins Hatt under jorden

Denna konstsaga har omformaterats och förädlats av många olika författare såsom Fridtjuv Berg och Åke Holmberg. Sagan handlar om en kung som får korn på några förtrollade löv och hans avsikt är att ge dem till sin yngsta dotter. Tyvärr ägs löven av Prins Hatt som har ett villkor för att han ska få löven, att den varelse kungen möter först på sin väg hem ska tillfalla prinsen. På sin väg hem brukar han möta sina djur eller dylikt men denna gång blir det hans egen dotter som flyttar över till prinsen i underjorden och gifter sig med honom. Tretalet förkommer ofta i sagan och tre år passerar samtidigt som de får tre barn. Sedan blir Prins Hatt kidnappad av en häxa och prinsessan måste rädda honom. Hur känner ni om att rollerna är ombytta? Vad tycker ni om att den klassiska historien om att prinsen räddar prinsessan ändras i denna saga? Kan man koppla något av detta till dagens samhälle?

Jean de La Fontaine

Aisopos var en slav under antikens Grekland vars fabler har inspirerat många hur man diktar en fabel. En av de författare som tog mycket inspiration från Aisopos var Jean de La Fontaine. En fransk författare som levde under 1621-1695 som skrev fram för allt versberättelser. Men vad de La Fontaine är känd för är hans fabler som hade en mystik till sig och de var inte lika rakt fram som de fabler som fanns i Aisopos fabelsamling. Han lämnade rum för olika tolkningar och vissa kunde se ett enkelt budskap som hade med en moral eller sed vilket är det typiska budskapet en fabel oftast vill förmedla. Men i La Fontaines fabler så kunde man även tolka dem som en avspegling av hur det franska samhället såg ut under denna period. Dess tolkningar tycktes cyniska och han byggde en opposition. Han är den som anses ha fulländat genren fabel och hans böcker blev en succé och han valdes sent in i den Franska akademien. På 1800-talet blev hans tolv böcker klassiker men trots den kvalitet hans böcker tydligt har blev han aldrig riktigt accepterad i sitt samhälle under sin tid. Frågan blir då varför? Var det för att folk inte klarade av att se sitt samhälle förlöjligas eller kritiserat? Kan vi fortfarande se detta i dagens samhälle?  Källa  

 

File:Jean de La Fontaine.jpg

C Public Domain

 

Skapelsemyter eller undergång?

Förr i tiden tänkte människorna mycket mer på hur jorden skapades och hur vi människor kom till. Det finns många olika skapelsemyter om hur världen skapades. Var det Gud som skapade oss eller var det flera gudar som gjorde det tillsammans som skapelsemyterna säger?

Idag upplever vi att många tänker mer på jordens undergång än skapelsen av jorden. Vi tänker mer på vad som kommer att hända med jorden och alla människorna om jorden går under och försvinner. En del känner att vi är närmare jordens undergång än jordens skapelse. Anledningen kan vara att vi känner att vi har levt så länge och att något kommer hända snart på grund av miljöförstöring och andra hot i världen. Det finns många filmer med temat jordens t ex. 2012, After Earth, Maze Runner 2. Alla sådana här filmer handlar mycket om hur och när jorden kommer att gå under och hur ska vi kunna överleva. Vad ska vi bygga för att kunna klara oss? Vi försöker ofta tänka och hitta nya platser att bo på som i rymden. Vi letar hela tiden efter nya planeter där det är beboeligt, där det finns syre och marker som man kan odla på utan att bli förgiftad av något så vi dör. Kommer det vara rymdraketerna som kommer hjälpa oss till en ny planet? Många sagor och filmer försöker förutspå om vår framtid och hur den kommer att se ut.

Nasa C Public Domain

Nasa
C Public Domain

Hans & Greta

Hans och Greta är en saga nedtecknad av de tyska bröderna Grimm. Den kom ut 1812 med originaltiteln Kinder und Hausmärchen och handlar om en skogshuggare som är obemedlad och eländig. Han blir övertalad av sin styvmor till att lämna barnen i skogen och överge dem. De hittar tillbaka genom att använda stenar de lade ut på vägen som riktlinjer till huset. De blir återigen utskickade i skogen av den fattiga mannen och denna gången använder de sig av brödsmulor. När de ska ta sig tillbaka är det inga smulor kvar eftersom de äts upp av kråkorna i skogen. Barnen driver omkring, trötta och hungriga, och hittar till slut en liten stuga. Boningen består av kakor, bröd och socker. Väl där inne befinner sig en gammal kvinna som bjuder barnen på diverse söta rätter. Kvinnan sätter sedan Hans i en bur för att gödas med avsikt att äta upp honom när han blir tillräckligt fet. Greta blir nödgad till att assistera i hemmet men när hon ska undersöka om ugnen är varm nog lurar Greta istället in häxan och ser till att hon brinner upp inne i ugnen. Greta släpper ut sin bror och de letar reda på allt av värde i stugan innan de beger sig ut på en lång vandring i skogen i hopp om att hitta tillbaka till sin pappa. När de nått sin slutdestination framgår det att styvmodern är död men pappan och barnen lever i välstånd resten av sin tid tillsammans.

Fattigdomen ledde pappan till att agera på ett sätt som inte är acceptabelt i samhället idag. På de flesta av jordens fattiga delar påträffas ofta kriminalitet och krig. Vi ser stora skillnader på hur fattigdom och armod ändrats över tid. Frågan är om fattigdom vara en bidragande faktor till att hemskheter förekommer.

« Äldre inlägg

© 2017 sagoritiden

Tema av Anders NorenUpp ↑